Towes Blogg

En bil jag haft sen 20 år tillbaka. En bil jag betalat för lika länge. En bil som jag fick med mig med vid separationen av de äldstas pappa. Räkningarna har dimpt ner i brevlådan och jag har betalat. Inte mycket med det. 50 spänn in och sen ett år till nästa.

Idag 2014 åker jag dit. Varför har jag inte åkt dit tidigare?

 

2001 ringer en galen kvinna till mig. Sur och inte nykter. Gapade och skrek om att nu var det dem som hyrde huset och på deras tomt stod en bil som var min. Jaja, jag vet. Men jag bor i norrland nu och kan inget göra. Du får hämta bilen, här kan den inte stå!! Jaja, jag skaaaaa. HEJ DÅÅÅÅ!!!

 

Men jag sket i det där och hörde inget mer från henne.

Åren går. Och man glömmer bort.

Idag åkte jag dit och jag slängde mig 19 år tillbaka i tiden.

Jag sitter på tåget från Östra stn med barnen. Vi åker till pappan. Han hyr Molnby stationshus av en kompis för tillfället. Huset är gult har jag för mig, men nu är det rött. Jag tittar in genom fönstren och minns. Minns The Cure som spelades på stereon. Minns barnens glada skratt. Jag stannade kvar en stund. De lekte på den fina gräsmattan. Nu fanns det ingen gräsmatta utan det var helt uppvuxet. Som en äng. Ingen bodde i huset. Det såg slitet ut.

Vad har hänt sen sist? Vilka har bott där sen pappan flyttade ut? Stack dem bara?

 

Min bil vart har den tagit vägen? På gården låg fyra däck, men det var nog inte mina. Har någon ställt den i naturen? Har någon skrotat den? Men då borde väl jag ha fått veta om det? Använder någon den som sovplats?

Vart är min bil? Jag vill köra den till skroten. Bli kvitt den gamle skorven. En vit Honda Civic -77 med registreringsnummer GBP662.