I stilla frid
Hösten är verkligen här nu.
Det är nu i dagarna 16 år sen Estonia förliste.
Höststormar i hamninloppet.
Satte mig en stund på kyrkogården hos Tobbe. La lite stenar på hans grav.
Det var inte så trevligt där idag. Det var stora städardagen. De körde som vildar med gräsklipparna och precis brevid grävde de en ny grav. Det blev alldeles för spooky så jag gick och satte mig en stund på en bänk istället.
Men det är skönt att sitta där och tänka och minnas. Mina tankar går alltid till fina Tobias, fina Lina och fina My.
Finungarna som är utan pappa. Så orättvist. Snart är det ett helt halvår sen. Förstår inte. Vill inte förstå.
Vila i frid